PRO AGRIA – Hur är det att vara livsmedelsproducent i framtiden?


28.11.2022

Framtidscoachning ger jordbruksföretagare verktyg för framtiden.

Framtidscoachningen som ProAgria ordnar tillsammans med S-gruppen, regionhandelslagen och LokalTapiola inleds för första gången i Södra Österbotten. I Södra Finland har coachningsdagar redan hunnit ordnas en gång inom ramen för ett pilotprojekt.
– Coachningen har tre huvudteman, ledarskap och strategi, klimat- och kolfrågor samt megatrender och konsumentens köpbeteende, säger framtidscoach Perttu Perälä från ProAgria Etelä-Pohjanmaa.
Coachningens utbildare kommer dels från ProAgria, men dels också från S-gruppen, LokalTapiola och andra expertorganisationer som är förtrogna med branschen.

Enligt Eepees verkställande direktör Henrik Karvonen är coachningen en betydelsefull dialog mellan S-gruppen, handelslagen och producenterna.
– Detta är en viktig del av vår roll i livsmedelskedjan.

Konsumentbeteendet förankras på gårdarna

Såväl Perälä som framtidscoachen Tuomas Pennala betonar handelns betydelse i jordbruksföretagarnas vardagsbeslut.
– Såväl inom handeln som på försäkringssidan finns det en enorm kunskap om de egna branscherna och detta kan utnyttjas på lantgårdarna, säger Pennala.
– När kunskapsbasen om till exempel konsumenternas beteende förankras på gårdarna, kan gårdarna göra upp mer detaljerade framtidsstrategier, tillägger Perälä.
Försäkringsbranschen å sin sida är förtrogen med dels riskhantering, men dels också metoder för att undvika skador och olyckor.
När det sker mycket runt omkring, blir också ledarskap och strategi en allt viktigare del.
– Detta gäller oberoende av om ledarskapet innebär eget ledarskap på en familjegård eller ledarskap av anställda på större gårdar, preciserar Pennala.

Behoven i den egna regionen beaktas

Framtidscoachningens program i Södra Österbotten skräddarsys så att det motsvarar landskapets behov. Pennala och Perälä ansvarar för klimat- och kolfrågor inom utbildningen.
– Det är känt att kol kan bindas i åker- och skogsmark. Även havet kan binda kol, men vi känner ännu inte till metoderna för att förverkliga detta, konstaterar Perälä.
Det skulle vara möjligt att avsevärt fördröja klimatförändringen, om fyra promille av de årliga utsläppen kunde bindas i åkermark i enlighet med målet i Parisavtalet.
– Ett realistiskt mål är att binda cirka 600 kilogram koldioxid per hektar i enlighet med klimatavtalet.
Utöver klimatfrågorna påverkas producenterna för närvarande av de höjda kostnaderna.
– Framtidscoachningen ger möjligheter att förbättra markens bördighet och vidare att höja skördenivåerna, samtidigt som insatsanvändningen i odlingen anpassas så att den motsvarar behovet, försäkrar Pennala.
Männen vet att Framtidscoachningen erbjuder en mångsidig kunskapsbas och konkreta åtgärder.
– Coachningen ger mångsidiga förutsättningar för att utveckla verksamheten på den egna gården, tillägger Pennala.

 

FRAMTIDSCOACHNINGEN

• Inleds i januari i Södra Österbotten, Södra Savolax, Tavastehus, Birkaland och Satakunta.
• Coachningen har tre teman: ledarskap och strategi, klimat- och kolfrågor samt megatrender och konsumentens köpbeteende.
• Coacherna kommer från ProAgria, S-gruppen, LokalTapiola och andra expertorganisationer som är förtrogna
med branschen.
• Coacherna från ProAgria Etelä-Pohjanmaa är experterna Perttu Perälä, Tuomas Pennala, Sari Morri, Timo Pajula och Terhi Välisalo.
• Coachningen ordnas i form av möten ansikte mot ansikte och som webbinarier som är oberoende av plats.
• Målet är att förbättra interaktionen mellan handeln och odlarna.

Läs mer: proagria.fi/tulevaisuusvalmennus

 

Den positiva dialogen har ökat

Perttu Perälä från Laihela och Tuomas Pennala från Jalasjärvi är experter på växtodling vid ProAgria, men också jordbruksföretagare. Bägges produktionsinriktning är växtodling.
– Jag skulle påstå att de senaste årens diskussioner kring kaffebordet allt mer har handlat om det finländska jordbruket – och att tongångarna har varit positiva, säger Perälä.
Även Pennala har observerat detsamma.
– Man vill bevara den finländska produktionen. Livsmedelsförsörjningen är ett fundament som man kan stödja sig på.
Via arbetet får bägge också färdkost att driva de egna gårdarna och tror att de tänker mer på de egna gårdarnas framtid än genomsnittet.
– Diskussioner och reflektioner förs såväl med arbetskamrater som med produktionskollegor, konstaterar männen.
På de egna gårdarna har Pennala och Perälä satsat bland annat på förnybara värmekällor och på att utnyttja boskapsgödsel. Även växelbruket och användningen av fånggrödor har blivit effektivare.
– Vi måste försöka leva som vi lär. Förvisso kan vi alltid utvecklas, konstaterar Perälä.
De vill att den finländska livsmedelsproduktionen fortsätter och är lönsam.

Uppmuntrande respons

Responsen som erhållits efter Framtidscoachningen som ordnades inom ramen för pilotprojektet i Södra Finland har uppmuntrat arrangörerna och gett dem förutsättningar att fortsätta.
Enligt deltagarna fick de tips på den praktiska verksamheten, och coachningen stärkte den egna affärsidén eller förtydligade den genom att erbjuda fortsatta verktyg.
Helheten ansågs vara mycket kundinriktad. Coachningen visade att det skulle vara bra att använda mera tid till företagets analyser och planering.
Deltagarna kunde skapa sig en bild av småföretagarnas problemområden och av hur budskapet skulle föras vidare till kunderna, det vill säga till S-gruppen och slutligen till konsumenterna.
Även betydelsen av nätverksarbete och kamratstöd framkom bra.
Enligt responsen fick deltagarna i Framtidscoachningen bekräftelse för sina affärsidéer, och en del ansåg att det var bra att miljöfrågor lyftes fram. Deltagarna uppmuntrades också att berätta sin egen företagshistoria.

 

Text och bild: Hannele Norja